Jag kan inte förstå hur trött jag är på allt just nu.. Jag kan heller inte förstå varför allt sa hända mig! Jag menar va har jag gjort? Har inte alltid jag vart den som har satt alla före mig själv? Är det inte alltid jag som gjort mitt allt.. Varför kan inte jag få lite lite LITE jävla snålskjuss som vissa har. Lr som det känns just nu så verkar de som att alla har de! Ist för att alltid få prestera till tusen för att nå upp till nått vettigt resultat. Men nu orkar man inte, orkar inget. Knappt att man orkar att äta.. Har gjort mitt allt o det räcker inte enda fram, verkar de som! Just nu känns det som att det inte är någon idé. Jag hade allt klart i huvet. "när jag är 19 då ska jag ha gjort de o de." Har jag fixat de? Nej!!!Press från alla håll, allt slutar me att man sitter lipande i sängen o bara skakar för man vet inte vart man ska börjar för det är så mkt som ska göras. Lr att man kastar saker o slår på allt som man kan göra.. Det man ska göra är Söka jobb, då kommer frågorna: Vart ska man söka? Kommer man få nått jobb? Om inte,va gör jag då? Plugga? Har jag ork?Sen har man fotbollen? Ska jag forsätta? Vad ska jag göra om jag slutar? Men hinner jag med det verkligen om jag får jobb? Om jag skulle hinna kommer jag ha nån fritid? Skolan: Hinner jag plugga till prov, göra inlämningar, projektarbetet när ska man hinna med allt det. Varför blir jag alltid särbehandlad i allt? Vad är det jag ska behöva göra för att få som alla andra? Varför känns det som att jag verkligen valde fel där i nian?Me my self and I: Mina krav, om att prestera så bra som möjligt!Föräldrarna ständiga tjat om dittan o dattanExtra jobbet som tar kol på mig för övrigtÄlskling jag behöver dig nu! Det är bara du som får mig lugn när jag sån här! Somna så blir allt bra, baaah. Va är de för jävla skit. Har inte sovit ordentligt på flera daga pga att man inte kan för man har tänkt allt för mkt! Det enda jag vill just nu, är att jag ska få det ungefär lika lätt som de flesta andra! Sen är jag nöjd.Ibland önskar man nästan att de inte kommer en morgon dag. Att man är fast i momentsen! De där då allt känns riktigt faint, då inte verkligeheten springer ikapp! Tack för mig! Mackie is my loveThanks girls for being there. And make me laught! Mi amore<3